Bara en veckas ledighet kvar innan arbete väntar. Åter tillbaka till vardagen, så som den såg ut innan sommaren, och jag måste erkänna att jag både gillar och ogillar det. Jag kan inte sticka under stolen med att det är rätt skönt att kunna bestämma själv över sin egen tid och tillvaro, utan att behöva anpassa sig allt för mycket. Men ändå är det skönt att komma tillbaka till rutinerna...
Idag ska vi försöka ta oss till min mamma. Jag och Elliz ska ta cykeln. Jag går med den och han sitter på pakethållaren. Han börjar bli rätt stor nu, men han har ännu inte lärt sig cykla utan stödhjul, och den lilla cykel som han har hemma hos min mamma är rätt liten. Dessutom orkar han inte cykla från oss hem till mamma, så det blir till att montera en barnsits på min cykel idag så att vi kan förflytta oss tillsammans. :)
Jag verkligen älskar att ha en cykel. Det är så mycket lättare än att ta bilen, och det går snabbare än att gå. Oftast är det just snabbheten i förflyttningen det hänger på när jag väljer mellan att ta bilen och att ta en promenad dit jag ska. Jag är ju, som tidigare nämnt, en notorisk tidsoptimist och kommer alltid iväg en smula för sent. Särskilt när jag bokat ett pass på gymmet eller när jag ska till läkare eller liknande. Då är cykeln perfekt, för jag har iallafall större chans att ta mig fram i tid, och dessutom få motion på köpet. Två flugor i en smäll helt enkelt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar