måndag 18 mars 2013

Snigelfart AB

Ibland känns livet som om det går i snigelfart...
 
Det är två veckor kvar tills det att jag får starta mitt Itrim-program och just nu känns det som att det är evigheter kvar. Jag känner mig som ett barn på julafton, och då menar jag inte när förväntansfulla barn får öppna sina paket. Jag menar istället den där hemska känslan... den där eviga och fasansfulla klumpen i magen som infinner sig timmarna innan tomten ska komma med julklapparna. Den där känslan som gör att en timme kan kännas som flera dygn. 

Idag ringde de dessutom från Itrim och sa, som jag misstänkte, att den måndag vi planerat in för att utföra motions- och hälsoanalysen inte passade så bra. Det var ju, som vi missade då vi bokade tiden, en röd dag... Pust och blä! En dag till att vänta. Det gör i och för sig att jag förväntar mig att själva starten sedan är som när jultomten äntligen lämpat av paketen och man har fått tillåtelse att faktiskt slita upp pappret.  

Min mamma fick starta idag, och jag kikade med förväntan ner i påsen som hon hade införskaffat med diverse måltidsersättningar. Jag måste erkänna att jag blev en aning svettig då jag så storleken på portionspåsarna. De var ju ytte pytte... :) Jag oroar mig också för att jag inte ska klara av att träna på så lite kalorier. Jag har svimmat en gång, på svältkost, men nu kommer det att vara ännu mindre mat att klara sig på. Äsch, det är väl bara att köra och se hur det går! Kanske inte ska förvänta mig så mycket..! Jag bara hoppas på att det ska bli så bra som jag vill att det ska bli, och det är väl inställningen som räknas... är det inte så?

Vad har hänt med idag då... jo ett roligt sms från gymmet där jag fick beröm. Det är alltid roligt att de hör av sig. Skickar ut bra signaler och jag känner mig genast lite duktigare  och blir super-peppad. Tillsammans med ett underbart aerobic bas-pass där konditionsdelen avslutades med tio ruscher och trettio upphopp (20+10) blev det lilla sms:et en perfekt avslutning på en, annars, ganska trött och förvirrad dag. 

Jag ser fram emot morgondagen och allt vad denna bjuder. Dessutom kommer jag en dag närmre min Itrim-resa.

p.s

Har inte fått ihop så många steg idag, men räknar jag med passet på gymmet blir det väl rätt ok i alla fall.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar